Alla dessa nättidskrifter

De flesta – utom möjligen Jan Guillou, Nicholas Carr och en rejäl drös andra intellektuella – verkar uppskatta nätets möjligheter för medievärlden och mediekonsumtionen i framtiden:

1. I höstas förklarade Arne Ruth, som då fortfarande var ordförande i Kulturrådets referensgrupp för kulturtidskrifter, i en artikel i SvD att andelen nättidskrifter som får stöd kommer att öka i framtiden:
   »Det är den delen av stödet som kommer att öka och det är den utvecklingen som ska uppmuntras. Det finns några nättidskrifter som är verkligt innovativa.«
2. I Kulturutredningen (del 2) konstaterar man följande om litteratur- och kulturtidskriftstödet:
   »I riktlinjerna bör särskilt uppmärksammas nya tekniska lösningar, internationella satsningar och översättningar från små språkområden.«
3. Socialdemokraternas kulturrådslag publicerade en rapport nu i veckan kommer där fram till att:
   »Mediepolitiken utgör en grundbult i socialdemokratisk kulturpolitik och syftar till fler röster ska komma till tals. Den digitala utvecklingen skapar här nya möjligheter som vi vill ta till vara.«
   Mona Sahlin och Leif Pagrotsky summerade det så här på SvD Brännpunkt i går:
   »Vi vill investera i upplevelseindustrin, besöksnäringen och i nya medier.«
   [Mina kursiveringar.]

Jag tillhör personligen även de som snarare tror på nätets möjligheter än oroas av de hot som de facto finns. Men vad ska man då göra som liten tidskrift för förnya sig eller våga utnyttja nätet på ett vettigt sätt? Mitt första råd just nu blir faktiskt att ta en titt på denna länklista på Inspired Magazine.

Som lite söndagsgodis kommer här dessutom ytterligare närmare 40 nätttidskrifter om litteratur från Jan Szcepanskis lista:

DargonZine. The electronic magazine of the Dargon Project
Dead mule. School of Southern literature
decomP. A literary magazine
Diagram
Divan. Online poetry magazine
Dotlit. The online journal of creative writing
Double room. A journal of prose poetry and flash fiction
Ducky magazine

Echo. Croisement des langues et des cultures. A polyglot and cross cultural journal
Electronic poetry review
Eleven bulls
Elimae
ELM. Estonian literary magazine
Elsewhere. A journal for the literature of place
Entre-nous. Le webzine des poétes
Eratio
Ett lysande namn
Evergreen review
Eyeshot.net

Failbetter.com
Femelle du requin. Revue de littérature
Fiction warehouse
Fifth Street review
Five dials
Flâneur. Urban enthusiasm
Foliate oak
Forrás. Sszépirodalmi, szociográfiai, müvészeti folyóirat

G.A.M.A.D.
Gangway. The on-line lit mag
God particle. An online literary journal
Gosset va riure. Revista de literatura
GutCult

Half drunk muse
Hanebüchlein
Harrow. Original works of fantasy and horror
Hiss quarterly
Holly rose review. Poetry & tattoos
Honey land review. An online journal of poetry and photography
Hutt magazine

Indio gris
Infinity’s kitchen. A graphic literary journal of experimental writing and art
InterText. The online fiction magazine
Istanbul literary review

JACK magazine
Jornal de poesia
Jornal do conto
Just west of Athens

Fortsättning följer...

Nätet kan vara en guldgruva...

...full av kulturtidskrifter. I Sverige finns flertalet av de svenska nättidskrifterna samlade i en katalog på Tidskrift.nu. Men hur gör man för att hitta de utländska guldkornen i den digitala gruvan? Man tar så klart hjälp av en gruvarbetare av rang och kaliber – med andra ord en bibliotekarie som verkligen kan det där med Open Access-tidskrifter.

Nedanstående länklista är bara inledningen av en rejäl samling med litterära nättidskrifter som jag har fått av Jan Szczepanski. Jan är förste bibliotekarie på Göteborgs universitetsbibliotek. Den nyfikne kan läsa mer om honom på sidan 32 i Biblioteksbladet nummer 2/2006 (pdf-fil på 3,4 MB). Han medverkar ofta på diskussionslistan Biblist. I går skrev han till exempel om huruvida »en blogg kan vara en tidskrift«?

Välkommen att rota omkring bland hans litterära nätfynd nedan!

2River view
3rd muse poetry journal
3rd page
42opus
5 trope

Abalone moon. A poetry and arts journal
Able muse. A review of metrical poetry
Absinthe literary review
Adirondack review
Admit two
Alfabet. Revista de literatura
Alsop review
Alterran poetry assemblage
Amante de la China del norte. Un diario de poesía
Amarillo Bay. Literary magazine
Ambulant. Poems, visuals, fiction
Anglo-Indian wallah. A journal of Anglo-Indian fiction
Annetna Nepo
Antimuse
Arbutus. Online literary magazine
Arras. New media poetry and poetics
Ars interpres
Aught
Aurora review. An eclectic literary and cultural magazine

Beat
Big bridge
Blackbird. An online journal of literature and the arts
BlazeVox 2k4. An online journal of voice
Blithe house quarterly. Queer fiction lives here
Blood orange review
Blue moon review
Bon à tirer
Bordel
Brevity. A journal of concise literary nonfiction
Bullfight review

Café irreal
Can we have our ball back?
Caribbean writer
Cartograffiti
Carve magazine
Cenotaph
Cento magazine. Journey to the cento of your mind
Central California poetry journal
City writers review
Coconut poetry magazine
Contrary. Journal of popular discontent
Crossconnect

Fortsättning följer...

Gamla tidskriftsnummer som pdf-er på nätet

I dag skrev den tidigare tidskriftsentreprenören Ted Valentin några tänkvärda ord om tidskrifter på sin blogg om 24 hour business camp:

»Här är en idé: Varför lägger inte alla tidskrifter upp sina gamla nummer som pdf:er på webben? Så att man kan ladda ner ett gammalt nummer för 10 kr?«

Det är en bra och högst berättigad fråga. Fler tidskrifter borde helt klart göra sina tidigare nummer tillgängliga på nätet i pdf-form eller på annat sätt. Om en tidskrift är rädd för en minskad backlist-försäljning skulle den kunna börja med de nummer som är helt slutsålda. Och vill en redaktion vara riktigt generös mot den läsande allmänheten kan kanske tidigare omnämnda Issuu vara rätt steg på vägen?

Förste bibliotekarien på Göteborgs universitetsbibliotek Jan Szcepanski har ställt en närbesläktad fråga i ett inlägg på Biblist för bara en dryg vecka sedan:

»Kan någon säga mej när Kulturrådet tänker digitalisera dom enorma skatter som finns dolda i äldre kulturtidskrifter?«

Ja, vad hände egentligen efter försöket med ett digitalt arkiv i början på 2000-talet?

Varför verkar det gå så trögt med Internetanpassningen och digitaliseringen i tidskriftsvärlden?

När Posten tar sig an tidskriftsvärlden – exempel från två länder

I mitten av september startade Posten tillsammans med Sveriges Tidskrifter en ny nätbutik med tidskriftsförsäljning – Tidningstorget.se. Det är dock inte den första nätbutiken med tidskrifter som startas i Sverige och antagligen inte heller den sista. Det enda nya med Tidningstorget är faktiskt att den tänker sälja både lösnummer och prenumerationer.

I kulturtidskriftsvärlden finns till exempel Tidskriftsbutiken.nu som i snart fyra år har haft lösnummerförsäljning av de flesta av landets kulturtidskrifter. Press Stops kiosk på nätet har också funnits med ett bra tag nu. Även butiker som säljer prenumerationer på nätet är ett något som har existerat i många år, till exempel Tidningskungen.se och Tidningsbutiken.se.

Kanske är det det misslyckade försöket att köpa den sistnämnda butiken från Ted Valentin som har fått Posten och Sveriges Tidskrifter att göra en egen satsning? Det är hur som helst inte särskilt innovativt. Medieanalytikern Olle Lidbom tror också på en tuff framtid för Tidningstorget.

I Tyskland gör däremot Deutsche Post en helt annan nätsatsning: De startar Titelhelden.de – ett digitalt verktyg för layout, tryckning och frakt av tidskrifter och tidningar. Även om det har kommit en del liknande sajter runt om världen under det senaste året – till exempel MagCloud, Printcasting och Issuu – tycker jag nog att Titelhelden känns betydligt intressantare än Tidningstorget. Jag kommer att försöka hålla ett litet öga på samtliga dessa försök att göra en Lulu, Blurb eller Vulkan till tidskriftsvärlden.

Tidskrifter förgiftar Helsingfors

På onsdag i nästa vecka (22 oktober) är det dags för en mindre nordisk konferens om kulturtidskrifter. Konferensen går under namnet »Gift som läker« (ett namn som är lånat från Ulf Erikssons recension). Dagen efter konferensen börjar sedan Helsingfors bokmässa med fler intressanta kulturtidskriftsprogram. Dessa programpunkter hittar man dock lättast via länken överst.

Från Sverige deltar bland annat Åsa Linderborg (Aftonbladet Kultur), Jan Arnald (Aiolos), Yvonne Ihmels (Cora) och Tobias Regnell (Filter & Offside) i de olika evenemangen. Den sistnämnde måste tyvärr rusa till Stockholm ganska så tidigt för att förhoppningsvis kunna fira några nya priser på en helt annan tidskriftstillställning.

Bilder från prisutdelningen

I går kväll fick OEI priset »Årets kulturtidskrift 2008« och Taffel.se blev »Årets nättidskrift 2008«. Kulturtidskriftsjuryn vinkade lite till den andra juryn med sin motivering, men det tänker jag inte gå in på närmare. Läs i stället själva både motiveringen och kanske även OEI:s nummer om redaktionell estetik samt temadelen om »Little Magazines« i numret dessförinnan och begrunda!

Prisutdelaren och juryledamoten Mikael van Reis och OEI-redaktören Jonas (J) Magnusson.

Nättidskriftsprisutdelaren och juryledamoten Lotten Bergman, en Taffel-medarbetare och juryns sekreterare Ana Duran.

Siri Reuterstrand, ordförande i Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter, presenterade och tackade juryledamöter och sponsorer.

Faktiskt var det så att en stor del av svenska folket troligen kände till pristagarens namn strax innan större delen av festdeltagarna. Kulturnyheterna inledde sin sändning med att rapportera om priset.

Ta det lugnt i kulturtidskriftsmontern

I en stor mässas hektiska atmosfär behövs det egentligen många oaser. För några har skapandet av egna pärlplattor blivit en paus i bokmånglandet.

Nu bär det av till prisutdelningsfesten på Världskulturmuseet. På bilden ser man mer eller mindre av några av de nominerade.

Pristagare och vimmel

Det blev gymnasieeleven Johan Frick från Borås som fick tidskriftens KRUT:s pris till Gunnar Elvesons minne. Jag tog många – men dåliga – bilder vid prisutdelningen, så ni får nöja er med en med lite mer allmänt montervimmel.

Något bättre bilder blev det när Oscar Poulsen från Vidvinkel Magazine satt i montern och presenterade sin nya tidskrift. Tidskriftens logotyp är snyggt tejpad runt omslaget. Det gjorde Oscar för hand tidigt i morse.

Slutligen vill jag nämna att Helsingborgs Dagblad nästan traditionsenligt går igenom samtliga nominerade tidskrifter till kulturtidskriftspriset: Hemslöjden, i&m, OEI, ponton och Språktidningen. Tidningen uppmärksammar även nättidskriftspriset.

Mässan är i gång

Sista torsdagen i september betyder vanligen bokmässa, så även i år. Här kommer en snabb rapport från monter B04:04.

I kulturtidskriftsmontern kommer man både att dela ut pris nu klockan 14 och några timmar senare presenterar en ny fototidskrift sig. Vidvinkel Magazine heter tidskriften som får ta över stafettpinnen från snart nedlagda Motiv.

Vidvinkel Magazine kan studeras i pdf-format här. Första numret är alltså alldeles färskt och har 120 sidor, 25 fotografer och inga annonser – nästan bara snygga foton av unga fotografer. Två gånger per år är utgivningsplanen.

Kulturtidskriftsmonter på bokmässan

När jobbet invaderar den tid som var tänkt till att bland annat blogga – och kanske umgås med sin familj? – får man tyvärr skjuta på en hel del intressanta och på denna blogg nödvändiga inlägg. Jag skyller ogenerat allt på kulturtidskriftsmontern på Bok & Bibliotek – efter helgen har jag så klart som mål att återkomma till en massa intressanta arrangemang som jag varit med om den senaste veckan (och förhoppningsvis under de kommande dagarna i Göteborg).

Tills dess kan nyfikna titta på kulturtidskriftsrelaterade bilder på mitt Fotki-konto. Eller varför inte kolla in montern på Facebook. Nästa vecka räknar jag alltså även styvt med att blogga om de nominerade tidskrifterna (och vinnaren).

Tidskriftsdag i Oslo

På lördag arrangerar Norsk tidsskriftforening Tidsskriftdagen 2008 på Litteraturhuset i Oslo. Hela eftermiddagen kan man ägna sig åt att lyssna på tidskriftsrelaterade föredrag och samtal, bland annat om ideologisk tidskriftsjournalistik. Från Sverige medverkar Lawen Mohtadi från tidskrifterna Bang och Slut och Monika Pensar-Granroth (bland annat på Tidskriftscentralen och Ad Lucem) har rest dit från Helsingfors.

Café Eurozine på ESF i Malmö

På torsdag 18 september sätter European Social Forum i gång ordentligt i Malmö och staden fylls av människor och arrangemang (invigning redan på onsdagens kväll). På Babel (f.d. Jeriko, Spångatan 38) kommer man till exempel att kunna läsa de tidskrifter som ingår i det europeiska kulturtidskriftsnätverket Eurozine. Mellan klockan 15 och 17 på torsdagen kan man dessutom lyssna på ett samtal om kulturtidskrifternas roll i skapandet av en europeisk offentlighet. Läs mer hos Fronesis.

Arne Dahl om Aiolos

I början av förra veckan chattade Arne Dahl med Dagens Nyheters läsare. Jan Arnald heter som bekant mannen bakom den deckarpseudonymen. Det är en riktig kulturtidskriftsräv. Han var till exempel den siste redaktören för akademiernas nedlagda tidskrift Artes. Dessutom är han sedan många år involverad i Aiolos – tidskrift för litteratur, teori och estetik. Ändå var nog följande kulturtidskriftsfråga oväntad – men välkommen – under Arne Dahl-chatten:

Jan, hur klarar sig Aiolos i dagens kulturtidskriftsslaktade samhällsatmosfär? Nedläggning på gång eller klarar ni er? Hur ser du på din roll som tidskriftsredaktör gentemot Arne?
Arne Dahl: Hej och tack för en bra fråga. En tidskrift som Aiolos klarar sig inte. Det enda skälet till att den envist klamrar sig fast vid livet är att alla jobbar gratis. Min roll i Aiolos är på sätt och vis rakt motsatt Arne-rollen, eftersom det handlar om något som befinner sig så långt ifrån massmarknaden man kan komma. Men jag behöver verkligen den spännvidden i livet. Både Janne och Arne mår bra av det. De skänker varann ny energi.

Den som vill träffa tidskriftsmakaren Jan Arnald har flera tillfällen att göra det under hösten. På Bok & Bibliotek kommer han besöka kulturtidskriftsmontern under lördagen. Dessutom kommer Arnald medverka i en paneldiskussion om kulturtidskrifter under torsdagen på Helsingfors bokmässa.

De fem nominerade – Hemslöjden

Under tiden fram till prisutdelningen av »Årets kulturtidskrift« tänkte jag – så gott jag nu kan – presentera de nominerade tidskrifterna lite närmare och sätta in de i tidskriftslandskapet. Först ut blir Hemslöjden som är en av två tidskrifter bland de nominerade som inte får något statligt kulturtidskriftsstöd.

En ålder på 75 år och en prenumerantskara på 13.500 exemplar är två imponerande siffror för en kulturtidskrift i Sverige i dag. Visst, Hemslöjden är varken äldst eller störst, men nu finns det en möjlighet att tidskriften i alla fall blir »bäst« år 2008. I tidskriftens pressmeddelande om nomineringen kan man läsa om att »hemslöjden ligger i tiden«. Ja, »nu finns slöjden överallt«. Med en garn- och Etsyberoende fru kan jag åtminstone hålla med om att slöjden finns överallt i mitt hem…

Ett utdrag från ovannämnda pressmeddelande sammanfattar annars gott Hemslöjdens innehåll:

Här ryms slöjd, folkkonst, hantverk och konsthantverk. Här möts traditioner och nya grepp, slöjdens poesi och handfasta verklighet i reportage, nyheter, utställningar, tips och gör-det-själv-beskrivningar.

Den som vill ha utförligare innehållsbeskrivning kan däremot tyvärr inte hitta det på tidskriftens något undermåliga hemsida (men kolla gärna på Tidskriftsbutiken.nu eller studera ett nummer från 2005 på Tidningar.info). På deras hemsida finns nämligen inte heller något nummer eller någon artikel att ta del av för den som skulle råka vara nyfiken. Men det är nog inget som ligger hemslöjden i fatet när juryn fattar sitt beslut. Förra årets vinnare Pockettidningen R hade till exempel inte ha någon hemsida alls för ett år sedan.

Hemslöjden är så klart inte helt ensam om att skriva om ovanstående aktuella ämne i Sverige. Paletten och Konstperspektiv har till exempel haft temanummer det senaste året som har berör området. Tidskriften Form skriver regelbundet om konsthantverk. För några år sedan startades dessutom tidskriften Svenskt konsthantverk och Lärarförbundet ger ut tidskriften Slöjdforum. Är man extra intresserad av vävning kan man till och med få en hel tidskrift i det ämnet: Vävmagasinet. Fanzinet Slicker bör man inte heller glömma bort. I Sverige är dock Hemslöjden just nu välförtjänt tidskriften nummer 1 om man är intresserad av slöjd och hantverk från olika tider och platser.

Hemslöjden har ett antal intressanta systertidskrifter i övriga Norden, men dessa är dessvärre svåra att få tag i lösnummer i Sverige (trots att Interpress finns i flera av länderna och att slöjd- och hantverksbutiker borde kunna tillgodose behovet). Den svenska tidskriften Hemslöjden hittar man däremot hos en del välsorterade tidskriftshandlare (ett fyrtiotal pressbyråer) och i många av landets hemslöjds- konsthantverksbutiker, även om den största delen av upplagan är prenumererad.

I Norge finns annars Nordens största hemslöjdstidskrift Norsk Husflid med en upplaga på 26.000 exemplar.
Finland kan stoltsera med den äldsta i genren: Taito fyllde 100 år förra året. Den finländska tidskriften innehåller dock främst artiklar på finska, men en del av dessa finns översatta till svenska.
Den danska hemslöjdstidskriften heter Dansk Husflid.

Hemslöjdens chefredaktör sedan 14 år heter Celia B. Dackenberg och sa så här om nomineringen i pressmeddelandet:

– Vi är förstås oerhört stolta över att anses som en av landets fem bästa! Det är dessutom roligt att nomineringen kommer nu, lagom till vårt 75-årsjubileum.

Hon är dessutom författare till bland annat böckerna »Sparat: små stickade kläder från vår barndom« och »Ylle & bläck: essäer om poetkoftor och annat författarylle«. Redaktören Frida Engström sållade sig till den växande skaran slöjd- och hantverksbloggare tidigare i år med Kurbits.

Blir Hemslöjden årets vinnare ser jag två lämpliga hål att stoppa tusenlapparna i: ett hejdundrande 75-årskalas och en förbättrad hemsida.

Foto: Annas garndrömmar

Vilken tidskrift blir »Årets kulturtidskrift«?

I dag offentliggjordes nomineringarna till priset »Årets kulturtidskrift«. Följande fem tidskrifter fastnade årets jury för:

• Hemslöjden
  
• i&m
  
• OEI
  
• ponton
  
• Språktidningen
  

De två litterära tidskrifterna har varit nominerade tidigare: OEI nominerades 2003 och ponton var vinnarkandidat både 2001 och 2005. Språktidningen lanserades så sent som på förra årets bokmässa i Göteborg och har under det här året fått så väl många prenumeranter som fina recensioner. Den vitala tidskriftsåldringen i gänget är Hemslöjden som firar sin 75-årsdag i nu höst. i&m (Invandrare & Minoriteter) har i sin tur skrivit om etnicitet och minoritet under hela 35 år.

Det är helt klart fem intressanta nomineringar som juryn har kommit fram till. På en fest i samband kulturtidskriftsmontern i Göteborg delas priset ut. 26 september är datumet.

Ny tidskrift om litteratur

Då och då har det sedan BLM, Artes och Allt om Böcker gick i graven kommit klagomål på att det inte finns några litteraturtidskrifter i Sverige. Ett visst tomrum uppstod så klart när dessa tre stora tidskrifter försvann inom ett par år, men det har faktiskt aldrig varit ont om intressanta litteraturtidskrifter. Just verkar det dessutom poppa upp nya tidskrifter om litteratur var och varannan månad.

I somras kom Atlas Litterära Tillägg och fick ett fint mottagande på kultursidorna (Helsingborgs Dagblad, Borås Tidning, Svenska Dagbladet, Kristianstadsbladet, Sydsvenskan, Dagens Nyheter, Upsala Nya Tidning, Expressen med flera) och även många omfamningar från den litterära bloggvärlden.

Nu i oktober kommer Tidningen Vi att starta en ny tidning om litteratur. Vi LÄSER ska den heta, vilket Dagens Nyheter skriver om i dag. Titeln säger nog det mesta om projektet: det ska bli en tidning för bokläsarna. Det är alltså en tidskrift som kommer att söka upp mittfåran. Där finns det nog tillräckligt med plats för att det även ekonomiskt ska kunna bli ett lyckat projekt. Jag skulle inte bli förvånad om Vi LÄSER precis som Språktidningen kan skaffa sig en hygglig prenumerantstock inom ett år.

Fler tidskrifter med och om litteratur hittar du här.

»Allt« – eller några länkar som du bör klicka på nu

Jag har ett problem. Du kommer förmodligen inte att läsa detta blogginlägg om det är längre än tre, fyra stycken – och det kommer det kanske att bli.

Om svårigheterna att läsa långa texter kan man nämligen läsa i Nicholas Carrs artikel »Is Google Making Us Stupid?« i julinumret av den amerikanska kulturtidskriften The Atlantic Monthly. En mycket intressant artikel som det redan har refererats till i flera svenska tidningar (Sydsvenskan, Gotlands Allehanda, Norrköpings Tidningar) och på Axess MAO-blogg. Minst lika intressant är emellertid de efterföljande inläggen i debatten på Britannica (glöm inte att klicka vidare till några av de nu närmare tjugo inläggen) och Edge.

Carrs artikel – och debatten om denna – tänker jag självklart återkomma till ur ett kulturtidskriftsperspektiv. Tre intressanta svenska artiklar som jag då tänkte försöka att ta upp samtidigt är följande:

1. »Tidskriften i den virtuella verkligheten« av Thomas Sjösvärd (Tidskrift.nu 30 juli).
2. »När amatörerna tar över scenen« av Rasmus Malm (Göteborgs-Posten 6 augusti).
3. »Nätets gungor och karuseller« av Håkan Lindgren (Göteborgs-Posten 10 augusti).

Under denna vecka är det dock två blogginlägg som hittills främst väckt mitt intresse: dels den danska bloggen dSenestes inlägg »10 tips til tidsskrifter, der går fra papir til online« (11 augusti), men även den norska bloggen Undercurrents »Hvordan finansiere nettjournalistikken?« (13 augusti). Dessa planerar jag även att återkomma till.

Hängde du med ända hit? Bra, då är du välkommen tillbaka en annan dag för att del av en kortare analys av ovanstående. Jag lovar att det blir fler stycken då.

Tillbaka till kulturtidskrifterna

Efter en lång tid utan både kulturtidskrifter, Internet (annat än i bokform) och bloggande är jag nu tillbaka. Inom kort dyker det upp nya inlägg från en rejält utvilad man. Jag kommer att börja med en länklista till »allt« intressant på nätet som jag tydligen har missat att läsa under denna månad.

Ett pekfinger i den kulturpolitiska vinden

I samband med Kulturutredningens olika framträdanden i Almedalen har vi just fått en liten aning om hur den kulturpolitiska vinden kommer att blåsa i deras betänkande i början av 2009. Intressantast och kulturmeterologiskt mest tillförlitligt tror jag nog att faktarutorna till en artikel i Dagens Nyheter är. Där får vi bland annat veta:

• Att man ser att behovet »av fria pengar är jättestort«, och att »utredningen kommer att förslå en lösning« på det området. Jag skulle ha blivit mer förvånad om utredningen inte hade kommit med ett förslag i denna fråga.
  
• Att utredningens viktigaste uppgift, enligt Eva Swartz, är att »få i gång idédebatten, hur man tänker kring kulturpolitik«. Här har små framsteg redan gjorts, trots en lite väl tystlåten utredning.
  
• Att Swartz ser »omprioriteringen av stödformerna« som den svåraste nöten att knäcka. »Större ersättningar till färre gör att fler blir utan.« Ja, frågan om vilka ska bli utan pengar är såklart en rejäl nöt.
  

Dessutom kommer Kulturrådets roll förändras, och sponsringen ska »inte bli den enda vägen att hitta in i kulturlivet«. Om statens ansvar för kulturen säger huvudsekreteraren Keith Wijkander följande: »Författarstödet liksom stödet till konstnärer kommer att vara kvar.« Har de verkligen inte kunnat enas om fler oumbärliga eller viktiga stöd än? Dessutom vill utredningen förbättra konstnärernas ekonomiska villkor genom att »komplettera produktionsstödet med hjälp att etablera sig och komma närmare sina kunder.«

Vad några kulturpersoner tycker om tanken att ge regionerna mer makt kan man läsa i en annan artikel i Dagens Nyheter. Den som är intresserad av Kulturutredningen bör även studera Göteborgs-Postens två artiklar »Kräver besked om kulturutredning« och »Utredarna snett ute befarar kulturpolitiker«.

På den Alternativa Politikerveckan pratade Stina Oscarsson från den välbehövliga Skuggutredningen. I sitt försök att få kulturlivet att göra en egen utredning har de dock tyvärr, precis som Marianne Lindberg De Geer påpekar i dagens Aftonbladet, ställt en fråga som inte känns alldeles klockren.

Funcke svarar

I dag publicerar Borås Tidning äntligen mitt svar på Nils Funckes artikel. Dessutom får Funcke möjlighet att svara:

Den tidning, tidskrift eller bok som inte hittar tillräckligt många läsare alternativt mecenater förtjänar inte att komma ut. Det innebär ju inte att åsikterna inte har möjligt att komma fram, de får istället då söka sig andra vägar.

Funcke fortsätter sedan sitt korta svar med att konstatera »att public service har en viktig funktion att fylla«. Han ser sin inkonsekvens och avslutar sedan sitt inlägg med:

Det jag starkt vänder mig emot är det selektiva stödet. Däremot ser jag inget betänkligt i att staten med skattesatser, portotabeller etc underlättar för tidningar och tidskrifter och etermedier att verka.

Portotabellen är dess värre inte något som staten har särskilt mycket att säga till om i dag. Posten är nämligen numera ett affärsdrivande företag som staten inte gärna vill (kan?) detaljstyra.

Nils Funcke är inte ensam om att ha propagerat emot det selektiva stödet under det senaste halvåret. Till exempel sa Tom Carlson tidigare i våras i Folket i Bild/Kulturfront ungefär det samma. Och redan i januari – också det i samband med Mana-debatten – sågade Dagens Nyheter dagens tidskriftsstöd i en huvudledare. Sista ordet lär dock inte vara sagt om varken presstödet, litteraturstödet eller kulturtidskriftsstödet. Vad tycker till exempel läsarna av denna blogg?