De fem nominerade – Hemslöjden

Under tiden fram till prisutdelningen av »Årets kulturtidskrift« tänkte jag – så gott jag nu kan – presentera de nominerade tidskrifterna lite närmare och sätta in de i tidskriftslandskapet. Först ut blir Hemslöjden som är en av två tidskrifter bland de nominerade som inte får något statligt kulturtidskriftsstöd.

En ålder på 75 år och en prenumerantskara på 13.500 exemplar är två imponerande siffror för en kulturtidskrift i Sverige i dag. Visst, Hemslöjden är varken äldst eller störst, men nu finns det en möjlighet att tidskriften i alla fall blir »bäst« år 2008. I tidskriftens pressmeddelande om nomineringen kan man läsa om att »hemslöjden ligger i tiden«. Ja, »nu finns slöjden överallt«. Med en garn- och Etsyberoende fru kan jag åtminstone hålla med om att slöjden finns överallt i mitt hem…

Ett utdrag från ovannämnda pressmeddelande sammanfattar annars gott Hemslöjdens innehåll:

Här ryms slöjd, folkkonst, hantverk och konsthantverk. Här möts traditioner och nya grepp, slöjdens poesi och handfasta verklighet i reportage, nyheter, utställningar, tips och gör-det-själv-beskrivningar.

Den som vill ha utförligare innehållsbeskrivning kan däremot tyvärr inte hitta det på tidskriftens något undermåliga hemsida (men kolla gärna på Tidskriftsbutiken.nu eller studera ett nummer från 2005 på Tidningar.info). På deras hemsida finns nämligen inte heller något nummer eller någon artikel att ta del av för den som skulle råka vara nyfiken. Men det är nog inget som ligger hemslöjden i fatet när juryn fattar sitt beslut. Förra årets vinnare Pockettidningen R hade till exempel inte ha någon hemsida alls för ett år sedan.

Hemslöjden är så klart inte helt ensam om att skriva om ovanstående aktuella ämne i Sverige. Paletten och Konstperspektiv har till exempel haft temanummer det senaste året som har berör området. Tidskriften Form skriver regelbundet om konsthantverk. För några år sedan startades dessutom tidskriften Svenskt konsthantverk och Lärarförbundet ger ut tidskriften Slöjdforum. Är man extra intresserad av vävning kan man till och med få en hel tidskrift i det ämnet: Vävmagasinet. Fanzinet Slicker bör man inte heller glömma bort. I Sverige är dock Hemslöjden just nu välförtjänt tidskriften nummer 1 om man är intresserad av slöjd och hantverk från olika tider och platser.

Hemslöjden har ett antal intressanta systertidskrifter i övriga Norden, men dessa är dessvärre svåra att få tag i lösnummer i Sverige (trots att Interpress finns i flera av länderna och att slöjd- och hantverksbutiker borde kunna tillgodose behovet). Den svenska tidskriften Hemslöjden hittar man däremot hos en del välsorterade tidskriftshandlare (ett fyrtiotal pressbyråer) och i många av landets hemslöjds- konsthantverksbutiker, även om den största delen av upplagan är prenumererad.

I Norge finns annars Nordens största hemslöjdstidskrift Norsk Husflid med en upplaga på 26.000 exemplar.
Finland kan stoltsera med den äldsta i genren: Taito fyllde 100 år förra året. Den finländska tidskriften innehåller dock främst artiklar på finska, men en del av dessa finns översatta till svenska.
Den danska hemslöjdstidskriften heter Dansk Husflid.

Hemslöjdens chefredaktör sedan 14 år heter Celia B. Dackenberg och sa så här om nomineringen i pressmeddelandet:

– Vi är förstås oerhört stolta över att anses som en av landets fem bästa! Det är dessutom roligt att nomineringen kommer nu, lagom till vårt 75-årsjubileum.

Hon är dessutom författare till bland annat böckerna »Sparat: små stickade kläder från vår barndom« och »Ylle & bläck: essäer om poetkoftor och annat författarylle«. Redaktören Frida Engström sållade sig till den växande skaran slöjd- och hantverksbloggare tidigare i år med Kurbits.

Blir Hemslöjden årets vinnare ser jag två lämpliga hål att stoppa tusenlapparna i: ett hejdundrande 75-årskalas och en förbättrad hemsida.

Foto: Annas garndrömmar

Vilken tidskrift blir »Årets kulturtidskrift«?

I dag offentliggjordes nomineringarna till priset »Årets kulturtidskrift«. Följande fem tidskrifter fastnade årets jury för:

• Hemslöjden
  
• i&m
  
• OEI
  
• ponton
  
• Språktidningen
  

De två litterära tidskrifterna har varit nominerade tidigare: OEI nominerades 2003 och ponton var vinnarkandidat både 2001 och 2005. Språktidningen lanserades så sent som på förra årets bokmässa i Göteborg och har under det här året fått så väl många prenumeranter som fina recensioner. Den vitala tidskriftsåldringen i gänget är Hemslöjden som firar sin 75-årsdag i nu höst. i&m (Invandrare & Minoriteter) har i sin tur skrivit om etnicitet och minoritet under hela 35 år.

Det är helt klart fem intressanta nomineringar som juryn har kommit fram till. På en fest i samband kulturtidskriftsmontern i Göteborg delas priset ut. 26 september är datumet.

Funcke svarar

I dag publicerar Borås Tidning äntligen mitt svar på Nils Funckes artikel. Dessutom får Funcke möjlighet att svara:

Den tidning, tidskrift eller bok som inte hittar tillräckligt många läsare alternativt mecenater förtjänar inte att komma ut. Det innebär ju inte att åsikterna inte har möjligt att komma fram, de får istället då söka sig andra vägar.

Funcke fortsätter sedan sitt korta svar med att konstatera »att public service har en viktig funktion att fylla«. Han ser sin inkonsekvens och avslutar sedan sitt inlägg med:

Det jag starkt vänder mig emot är det selektiva stödet. Däremot ser jag inget betänkligt i att staten med skattesatser, portotabeller etc underlättar för tidningar och tidskrifter och etermedier att verka.

Portotabellen är dess värre inte något som staten har särskilt mycket att säga till om i dag. Posten är nämligen numera ett affärsdrivande företag som staten inte gärna vill (kan?) detaljstyra.

Nils Funcke är inte ensam om att ha propagerat emot det selektiva stödet under det senaste halvåret. Till exempel sa Tom Carlson tidigare i våras i Folket i Bild/Kulturfront ungefär det samma. Och redan i januari – också det i samband med Mana-debatten – sågade Dagens Nyheter dagens tidskriftsstöd i en huvudledare. Sista ordet lär dock inte vara sagt om varken presstödet, litteraturstödet eller kulturtidskriftsstödet. Vad tycker till exempel läsarna av denna blogg?

Funcke får svar

I dag publicerar Sundsvalls Tidning mitt svar på Nils Funckes artikel om bland annat kulturtidskriftsstödet. Borås Tidning verkar tyvärr inte vara lika intresserade av mitt svar (och därmed »en kritisk samhällsdebatt«).

Uppdaterat:
Borås Tidning har nu publicerat mitt svar.

Kulturtidskrifterna förstorade i rapporteringen

Redan i går kunde jag notera att kulturtidskrifterna helt plötsligt verkade ha varit ett eget ansvarsområde för en av fyra sekreterare i Kulturutredningen. För den som har läst direktivet till utredningen – eller för den delen studerat Kulturutredningens hemsida – förstår att så inte alls är eller har varit fallet. Där nämns inte ordet »kulturtidskrift«.

Kulturtidskrifterna har nog snarare åter igen – och detta trots David Karlssons bakgrund – varit i utredningsbakvattnet. Enligt uppgift behandlade till exempel den rådgivande referensgrupp som har varit inblandad på litteraturområdet inte kulturtidskrifterna ordentligt förrän på sitt sista möte.

Tydligen har det brist någonstans i informationen till (eller i informationsinhämtningen hos) både TT Spektra (i dag även publicerad i Gefle Dagblad, Gotlands Tidningar och Piteå-Tidningen) och Sydsvenskan. Artikeln i Sydsvenskan dock kan komma med uppgiften om en ny medarbetare på utredningens sekretariat i augusti. Kanske beror förstoringen av kulturtidskrifternas betydelse i Kulturutredningen på avsaknaden av en informationschef?

Vad är en kulturtidskrift? – del 1

Vad är en kulturtidskrift? Trots att just denna ordsammansättning enligt Svenska Akademiens ordbok (se under uppslagsordet »kultur«) har funnits sedan början av 1930-talet är det faktiskt inte en fråga med ett helt entydigt svar. Jag har hittat tre olika generella svar som alla på sitt sätt är korrekta:

1. I förordningen om statligt stöd till kulturtidskrifter (SFS 1993:567):

Med kulturtidskrift avses en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarternas områden.

Detta är för övrigt så gott som samma lydelse som det var 1966, då ett första stöd till kulturtidskrifter infördes under »Bidrag för särskilda kulturella ändamål«. 1971 inrättades sedan ett eget stöd, efter att 1968 års litteraturutredning utrett frågan om ett statligt tidskriftsstöd.

2. I Nationalencyklopedin (band 11, s. 520, eller via Ne.se):

kulturtidskrift, i snäv bemärkelse tidskrift inom ämnesområdena vetenskap, konst, litteratur och religion. Ofta avses också tidskrifter som behandlar politiska, sociala eller ekonomiska samhällsfrågor. Kulturtidskrifter svarar för en betydelsefull bevakning av olika kultur- och samhällsområden samtidigt som de kan initiera en debatt som sedan förs vidare i andra medier. Antalet titlar är svårt att bestämma. Den mest fullständiga förteckningen är Statens kulturråds årliga katalog /…/. Det verkliga antalet titlar kan antas vara betydligt fler. År 1971 infördes ett statligt stöd till kulturtidskrifter. /…/

3. På Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kulturtidskrift